Arkiv

Harmonisering med Europa inom post-trade- och betalningar

Harmonisering och gemensamma standarder är en viktig förutsättning för att åstadkomma gemensamma processer och uppnå stordriftsfördelar för deltagare i finansiella infrastrukturer. Framförallt underlättar det gränsöverskridande aktivitet för de som deltar i finansiella infrastrukturer i olika länder men även inom länder där det finns flera infrastruktursystem inom samma område. I slutändan bör harmonisering och gemensamma standarder även leda till ökad konkurrens och gynna konsumenten genom lägre priser.

I Europa har harmoniseringsarbetet varit högt på agendan för de länder som varit anslutna till euron under mer än ett decennium. I Sverige har det inte hänt så mycket under samma period, men under de senaste åren har det börjat hända intressanta saker både på betalningsområdet och på värdepappersområdet vad gäller post-trade processer.

Efter att den svenska värdepappersmarknaden tackade nej till att gå med i T2S från start har i princip ingenting hänt, utifrån marknadens eget initiativ, de senaste tio åren. I Europa har det funnits en tydlig harmoniserings- och standardiseringsagenda som drivits av ECB för att skapa en enhetlig hantering på den tidigare fragmenterade europeiska värdepappersmarknaden för post-trade. Arbetet har primärt drivits kring T2S som har varit navet för deras harmoniserings- och standardiseringsagenda. Nu kan man konstatera att alla mål kring T2S ännu inte är uppnådda. Främst gäller det inom gränsöverskridande affärer, som var ett av de största argumenten vid införsäljnigen av T2S, där mycket ännu återstår att göra. Men arbetet med att öka harmoniseringen och därmed ta bort de hinder som återstår fortsätter. Riksbankens tidigare ställningstagande att låta marknaden leda utvecklingen på den svenska värdepappersmarknaden har inte varit framgångsrikt, då marknadsaktörerna inte lyckats hitta en gemensam väg framåt. Nu ligger den svenska marknaden generellt sett långt efter den harmonisering och standardisering som skett i övriga länder i Europa och det behövs krafttag för att inte hamna ännu mer på efterkälken. Riksbanken har nu tagit initiativ till att leda harmoniseringsagendan för att komma ikapp övriga Europa och det ska bli mycket intressant att följa den utvecklingen de kommande åren.

På betalmarknaden ser det delvis lite annorlunda ut. Där har bankerna tagit initiativet till att åstadkomma harmonisering inom Norden men också med Europa. Efter att betalmarknaden i Sverige i princip sett oförändrad ut i årtionden (med det lysande undantaget Swish) insåg de stora bankerna i Norden att någonting måste göras. Det resulterade i det spännande initiativet P27, som är tänkt att bli den nya betalinfrastrukturen i Norden. P27 ska säkerställa en harmoniserad och standardiserad infrastruktur för betalningar i Norden och är därmed tänkt att ersätta de olika nationella betallösningarna, vilka det idag finns ett flertal av i varje land. Ett annat resultat av bankernas initiativ är de nordiska bankföreningarnas sammanslutning Nordic Payment Council (NPC), där man nu har fastställt nya regelböcker för hur betalningar ska se ut framöver inom Norden.  I dagsläget gäller det åtminstone för den danska och svenska marknaden. Den finska marknaden följer regelböckerna för euro och vad den norska marknaden avser att göra återstår att se. För att åstadkomma så stor harmonisering som möjligt med Europa ser de Nordiska regelböckerna till största delen ut som de europeiska regelböckerna, både för vanliga betalningar och för ”instant” betalningar, med endast mindre undantag. En viktig förutsättning i harmoniseringen av betalningar är standarden ISO20022 där det finns en tydlig uttalad internationell målsättning att det är den meddelandestandard som ska användas för betalningar över hela världen framöver och där övriga format, både äldre internationella och inhemska proprietära, är på väg att fasas ut. Inom några år kommer den nya standarden att användas både mellan banker och mellan banker och företag. Återigen, i övriga Europa är mycket drivit av ECB för att åstadkomma harmonisering medan i Norden är det bankerna som nu tagit initiativet, vilket visar på en vilja och förändringskraft som i förlängningen kommer att gynna alla företag och konsumenter i de Nordiska länderna. Även Riksbanken är med och direkt påverkar den finansiella betalinfrastrukturen i och med sitt initiativ att använda Eurosystemets system TIPS för avveckling av ”instant” betalningar i svenska kronor, även om det ur harmoniseringssynpunkt kanske inte har så stor betydelse. Den kommande harmoniseringen på betalmarknaden inklusive utvecklingen av nya innovativa tjänster baserat på den nya regelboken för ”instant” betalningar är det mest intressanta som kommer att hända på den svenska finansiella marknaden under de närmsta åren och det ska bli otroligt spännande att fortsätta följa den utvecklingen.

Sammanfattningsvis känns det som att det finns goda förutsättningar för att både den svenska betal- och värdepappersmarknaden kommer att harmoniseras med övriga Europa. Men mycket arbete återstår fortfarande.

Roger Broman
Senior Business Consultant
Mindbanque AB
2021-03-24

Dzanila Karaselimovic till Mindbanque

Måndagen den 15 februari börjar Dzanila Karaselimovic på Mindbanque. Dzanila har lång erfarenhet av operativt arbete inom bank, finans och värdepapper.

Som person är Dzanila trygg, målmedveten, resultatorienterad och har en stark analytisk förmåga. Hon är en driven person som snabbt sätter sig in i nya sammanhang och verksamheter och har förmågan att arbeta såväl övergripande som på mer detaljerad nivå.

Dzanila har tidigare arbetat på bland annat Skandiabanken och Fonden och kommer senast från ett uppdrag som verksamhetsanalytiker hos Skatteverket. Dzanila arbetar gärna agilt och är certifierad Scrum Master.

Dzanila Karaselimovic

Dzanila har tidigare haft uppdrag som verksamhetsutvecklare och hon är certifierad Scrum Master.

Rådgivningsstöd för vem?

Det finns mycket att vinna på en effektiv automatiserad rådgivningsprocess, både för rådgivaren som utför rådgivningen, och för kunden som kan erhålla en rådgivning som ser till den enskilda kundens bästa, dvs en personifierad rådgivning.

Robotrådgivning är en snabb växande rådgivningsform där det finns krav på högre tillgänglighet och att kunna göra en rådgivning utan ett fysiskt möte med en rådgivare. Det till en lägre kostnad än den traditionella rådgivningen och som ändå uppfyller alla regulatoriska krav. Utmaningen här är att digitalisera alla de olika processtegen skapa en automatiserad rådgivning som ser till kundens behov och ger en personifierad rådgivning, utifrån kundens bästa intresse och situation.

Ett effektivt rådgivningsstöd förenklar både för rådgivaren, kunden och administrationen

När det gäller försäkringsförmedling, försäkringsdistribution och finansiell rådgivning med ett fysiskt/digitalt kundmöte har denna rådgivningsform ett stort värde av ett rådgivningsstöd som effektiviserar hela rådgivningsprocessen för rådgivare, kund och administratör. Utmaningen här är att digitalisera alla de olika stegen i hela rådgivningsprocessen så att det blir en effektiv rådgivning för rådgivaren och som även tar hänsyn till kundens bästa intresse.

Robotrådgivning
Robotrådgivning är en digital rådgivning som förser kunden med en automatiserad finansiell rådgivning, utan att någon fysisk rådgivare behöver vara involverad. Utvecklingen går snabbt framåt och antalet aktörer ökar hela tiden med nya olika innovativa robotrådgivningstjänster som har potential att effektivisera marknaden för finansiell rådgivning.

Ser vi ur ett konsumentperspektiv kan robotrådgivningen leda till bland annat sänkta kostnader i form av lägre förvaltningsavgifter. En robotrådgivning kan medföra att den finansiella rådgivningen når en bredare kundkrets och kunder som annars inte har möjlighet att träffa en rådgivare för ett fysiskt möte. Tillgänglighet och eventuellt lägre avgifter är en av fördelarna med robotrådgivningen. Komplexiteten i de olika robotrådgivningstjänsterna som finns på marknaden idag varierar och vi kommer sannolikt se fortsatt produktutveckling med högre kvalitet och ökad automatisering, både för kund och för administration.

Här behöver man se till att kunden får en effektiv process och att kundupplevelsen blir den bästa möjliga och uppfattar en helhet från företaget oavsett vilken typ av rådgivning man får.

 

Försäkringsförmedling, försäkringsdistribution och finansiell rådgivning
På marknaden idag finns det olika rådgivningsstöd att upphandla för försäkringsförmedlare, investeringsrådgivare och försäkringsbolag som kan hjälpa till med att effektivisera delar av rådgivningsprocessen.

Det som är viktigt innan man upphandlar ett rådgivningsstöd är att veta vilken eller vilka delar av rådgivningsprocessen man är i behov av att digitalisera och hur den ska integreras för att rådgivningsprocessen ska bli mer effektiv. En kartläggning av den nuvarande rådgivningsprocessens delar behöver göras som tex.  före kundmötet, under kundmötet, efter kundmötet. Vilka delar vill man digitalisera och varför? Leder det till en effektivisering, kostnadsbesparing och tidsminskning jämfört med dagens lösning? Vad har man för mål med rådgivningen och vilka kunder digitaliserar man för? Var nytecknar man produkterna? Ska man kunna göra olika beräkningar? Vem har compliance-ansvaret och ansvaret för uppdatering av nya regulatoriska krav, förändringar och tillägg? Vad händer när de kommer nya utvecklingsbehov?

Vi hjälper er att lyckas
Rådgivningsstödet ska leda till en effektiv process, vara lättadministrerad och ge kundvärde. Rådgivningsdokumentationen ska vara enkel att förstå för kunden.

Det finns många frågor som man bör besvara innan man gör en upphandling av ett rådgivningsstöd för att öka sannolikheten att införandet blir framgångsrikt. Mindbanque kan hjälpa er att lyckas med en effektiv upphandling och ett framgångsrikt införande. Vi börjar ofta med att tillsammans med vår kund genomföra en förstudieanalys där fångar era behov och krav och säkerställer att alla intressenter har samma bild med upphandlingen. Därefter hjälper vi er med att ro hem både upphandling och införande till lugnt vatten på det bästa sätt. Både för rådgivaren, kunden och administratören.

Anna-Carin Torsell
Senior Business Consultant
Mindbanque AB
2021-02-12

Maria Mårtensson börjar på Mindbanque

Maria Mårtensson är en erfaren kravanalytiker och verksamhetsutvecklare med 20-års erfarenhet av försäkringsverksamhet.

Maria har stor kunskap om försäkringssystem som PEGA och INCA och har arbetat med den senare i över 10-års tid hos olika aktörer. Maria har arbetat både med verksamhetsutveckling och införandeprojekt liksom digitalisering och utvecklande av det digitala kundmötet.

Maria Mårtensson börjar som Senior Business Consultant hos Mindbanque den 8 februari 2021.

Maria Mårtensson - Senior Business Consultant

Ulf Rosell börjar på Mindbanque

Ulf Rosell är en resultatorienterad konsult med mer än 15 års erfarenhet inom bank och finans, särskilt inom betalflöden och värdepappershandel. Ulf är van att leda och styra verksamhetsutveckling, förändringar, projekt, produkt- och tjänsteutveckling.

Ulf är utbildad civilingenjör men har större delen av sin karriär varit verksam inom fond och finansbranschen. Ulf har vid tidigare anställningar varit verksam på bland annat Nasdaq (OMX), LeanOn och Tieto Sweden AB. Ulf är certifierad PMI Projektledare, Professional Scrum Master, Certifierad Professional Agile Coach och certifierad Cyber Security Specialist.

Gör er redo för CSDR!

Allt fler regleringar omfattar den finansiella industrin och en i raden av dessa är CSDR. CSDR är en förordning och därmed direkt gällande. En inte helt oväsentlig del i CSDR är den del som handlar om clearing och settlement. I Sverige jobbar nu Euroclear Sweden för fullt med att implementera de systemförändringar som är nödvändiga för att VPC-systemet ska kunna hantera de nya kraven från ESMA. Det första steget är systemförändringar avseende Settlement Fails. I implementationen av Settlement Fails i VPC-systemet ingår delar som partial, recycling, hold and release, intended settlement day, tolerance matching samt en del nya fält som VPC-systemet måste hantera.

Avvecklingsreglerna innehåller bestämmelser för att främja en tidig avveckling genom progressiva avgifter. Reglerna för penalties avser att snabbare få till stånd avveckling av ”settlement failures” genom införandet av avgifter/böter. Regelverket för CSDR ska ersätta blankningsförordningen om buy-in.

Redan i höst startar externa tester för penningmarknadsdelen. Förändringarna är ett led i att öka avvecklingsgraden och på ett bättre sätt kunna åtgärda fallerande settlements. Förhoppningen är att dessa åtgärder kommer att öka avvecklingsgraden och minska risken för sena leveranser. Samtliga aktörer som jobbar i VPC-systemet bör förbereda sig för dessa tester och säkerställa att man kan hantera de nya kraven både när det gäller den tekniska delen för att hantera de nya funktionerna som appliceras i CSDR men även rent operationellt.

Tidigast nu till sommaren väntas SDR (Settlement Discipline Regime) färdigställas. SDR består av fyra delar:

  • Preventing Settlement Fails
  • Settlement Monitoring and Reporting
  • Cash Penalties for Settlement Fails
  • Mandatory Buy-Ins

Så är ni redo för CSDR? Eftersom de nya kraven och den reglering som vi befinner oss i just nu är relativt omfattande men framförallt viktig så räcker det inte med att bara ställa sig frågan.

Därför blir min uppmaning ”Gör er redo för CSDR!”.

Lars Porad
Senior Financial Consultant
Mindbanque AB
2018-04-23

Vad tänker vi om grönt sparande och det nya lagförslaget?

Förslaget Grönt Sparande (SOU 2020:17) innebär att ett nytt erbjudande ska vara på plats 1 januari 2022. Ett Miljösparkonto det vill säga ett sparande med skattereduktion för privatpersoner som går att matcha mot Miljömålskrediter till företag där Naturvårdsverket godkänt investeringen.

Med lagförslaget skulle vanligt sparande på kontot få en renässans och kanske till och med ligga rätt i tiden med tanke på rådande börsoro. Ett buffert­sparande som hamnar rätt in på ”må bra kontot”. Förslaget innebär att inlåningsmedlen till 70% ska användas för att finansiera Miljömålskrediter vars ändamål godkänts av Naturvårdsverket. Därefter beviljar kreditinstitutet lånet i vanlig ordning och investeringen leder till den samhällsomställningen som behöver göras för att Sverige ska uppnå de 16 miljökvalitetsmålen.

Gröna företag skulle därmed få tillgång till privat kapital att investera i gröna åtgärder. Det skulle också innebära att privatpersoner får möjlighet till ett sparande med skattereduktion. Saldot på kontot skapar kapitalunderlaget och det ger en skattereduktionen på 1%, max 9 500 kr per år. Dessutom skapas intresse och kunskap om vad som är grön investering och till och med hur in- och utlåning fungerar på en traditionell bank. Så här långt låter allt lovande.

Det som får mig att fundera:
Finns det brist av kapital till goda investeringar? Det vill säga lönsamma för miljön, kund och bank? Nej, det finns inget i det här förslaget som gör att fler investeringar skulle få tillgång till mer kapital. Normal kreditprövning kommer fortfarande göras.

Konkurrerar denna sparform med andra sparformer? Nej, lågrisksparande på inlåningskonto skulle flytta in i nytt inlåningskonto.

Kostar en ny sparform mer än den ger? Kostar den administrativa processen för godkännande och uppföljning förmycket för myndigheter och företagen? Om den önskade effekten med flera investeringar i grönt uppnås så nej, men vi fastnar vid första frågan, det är tveksamt om det här förslaget gör att flera miljöåtgärder sker.

Skulle sparformen ge uppmärksamhet till miljön och kunna användas som marknadsföring för det goda? Ja, uppmärksamhet, men kommer det att bidra till att Sverige faktiskt når miljömålen?

De här erfarenheterna har man konstaterat i Nederländerna som haft sparformen sedan 1995:

  • Det finns statistik som visar att investeringarna leder till miljöeffekter.
  • Lönsamheten för bankerna med det gröna erbjudandet är låg men ändå värt det med tanke på marknadsföring som grön.
  • Skattesubvention behövs för att privatpersoner ska attraheras av att sätta in pengar eftersom bara hälften av kunderna väljer sparandet för att det leder till miljöinvesteringar.
  • Ett pressat ränteläge ökar inte förutsättningarna för erbjudandet, det vill säga det finns inte mycket rabatt att erbjuda låntagare och inte någon extraränta till privatpersonerna.

Min slutsats är att timingen är fel i rådande ränteläge även om det kanske hinner förändras till 2022. Men det krävs också någon form av subvention till de företag som bidrar till vår samhällsomställning för att grönt sparande ska bli en ”kioskvältare”. Självklart vill jag spara grönt, men det blir nog inte med det nya Miljösparkontot, i varje fall inte nu.

Kristina Finnberg
Senior Business Consultant
Mindbanque AB
2020-04-07

Agera Epic owner – en arbetsuppgift

En Epic är en hypotes om en större utvecklingsaktivitet som ännu inte blivit prioriterad av ledningen. Epic owner är den som har till uppgift att säkerställa att hypotesen blir föremål för prioritering.

1.   SAFe Epic hypothesis statement
Till att börja måste det säkerställas att den går i linje med företagets strategi – SAFe strategic themes. Hypotesen behöver ett beslutsunderlag – SAFe Epic hypothesis statement är en enkel beskrivningen. Hypotesen förankras med ledningen och affärsarkitekten så att den ligger i linje med affären och givna ramar. När det är gjort driver epic ownern vidare för att skapa ett business case, en djupare analys av utvecklingsaktiviteten. Framdriften av Epic:en visualiseras i en kanban.

2.   SAFe Lean Business Case
Där efter gör man ett Lean Business Case vilket är ett underlag för beslut om ett genomförande, alternativt ett beslut om att hypotesen ska förkastas. Epic ownern är den som driver arbetet tillsammans med arbetsgrupperna som förstår affären och de befintliga lösningarna. Arbetet resulterar i att utvecklingsaktiviteten delas upp i mindre delar (MVP). MVP:erna få inte blir så små att de inte levererar ett mätbart värde – det är bara aktiviteter som ger ett värde som blir genomförda. Varje MVP får ett uppskattat värde som indikerar genomförbarheten i tid och kostnad. Värderingen görs genom – SAFe Weighted shortest job first (WSJF). MVP:erna blir också lagom stora för arbetsgrupperna som kan sätta igång direkt med att hitta den bästa lösningen.

När estimaten är klara och förväntad påverkan på företaget är dokumenterat tas beslut av ledningen om utvecklingsaktiviteten ska genomföras, förkastas eller bli nedprioriterad till förmån för något annat med större affärsvärde.

Om utvecklingen ska göras flyttas MVP:erna till arbetsuppgifter i backloggar. Där blir de beskrivna som funktioner i en kundresa som därefter utvecklas, testas, driftsätts och tillgängliggörs för användaren/kunden när det är lämpligt.

Epic Owner, Scaled Agile, Inc.

Epic Owner, Scaled Agile, Inc.


3.   Koordinering
Sen återstår koordingering för epic ownern. Användandet av MVP:er gör det lätt att besluta om och utveckla hypotesen men koordineringen blir desto viktigare. Det är Epic ownern som säkerställer att affärsnyttan realiseras för varje liten MVP så väl som epic:en. Sen är resten ”business as usual” det vill säga utbildning, information och marknadsföring m.m. Viktigt blir också hantering av människor i förändring det vill säga nya arbetssätt, metoder och yrkesroller.

Vad skiljer en Epic från tidigare arbetssättet förstudie/projekt?
Det som skiljer är finansieringen, en Epic har ingen egen budget och är inte ansvarig för leveranskapacitet eller lösning utan enbart för att affärsvärdet uppnås. Det är värdeströmmen, SAFe Valuestream, som tar ansvar och tilldelar resurser, även för framtida underhåll.

Det är kul att vara Epic owner!
Det jättekul att vara Epic owner om man har tid, har du inte det finns vi på Mindbanque för att hjälpa dig! Vi kan SAFe och har både erfarenhet och komptens att agera epic owner åt dig.

Tveka inte att kontakta oss så berättar vi mer!

Kristina Finnberg
Senior Business Consultant
Mindbanque AB
2020-05-06

Cookie Policy

På svenska
Denna webbplats använder cookies, som är små textfiler som sparas på besökarens enhet. Dessa cookies används för att övervaka och förbättra webbplatsens prestanda och användarupplevelse. De kommer ihåg inställningar och information som du kan tillhandahålla för att spara att du måste ange dem igen.

Webbplatsen använder också Google Analytics-cookies som övervakar webbplatsens användning för att se hur många som använder webbplatsen och säkerställa att den ger bästa möjliga service och upplevelse för kunderna. Dessa kommer inte att användas av andra webbplatser, innehåller ingen personlig information.

Du kan när som helst stänga av dina lagrade cookies. Det gör du i webbläsarens säkerhetsinställningar.

In English
This website uses cookies, which are small text files that are saved on the visitor’s device. These cookies are used to monitor and improve the website’s performance and user experience. They remember settings and information that you can provide to save that you have to enter them again.

The website also uses Google Analytics cookies which monitor the use of the website to see how many people use the website and ensure that it provides the best possible service and experience for customers. These will not be used by other websites, do not contain any personal information.

You can turn off your stored cookies at any time. You do this in the browser security settings.

Är dina projekt lyckosamma?

Vi börjar med att säga att vi kanske inte ska kalla det för projekt längre. Företag och organisationer styr ibland medvetet undan från att kalla det projekt då det kan vara starkt förknippat med misslyckade projekt eller att det i en agil organisation inte kallas projekt. Poängen är dock inte vad vi väljer att kalla det utan att bedömningen av projektet kan ge en felaktig bild av hur lyckat det var om projektet från början fokuserat på fel leverans. Om vi ser till de tre klassiska måtten att mäta framgång för projekt brukar de vara: tid-kostnad-kvalitet. Men om vi endast utvärderar ett projekt baserat på de tre klassiska måtten kan ett projekt bli bedömt som misslyckat även om det i slutändan levererade värde åt kunden. Ett genomfört projekt bör med andra ord inte mätas på dessa klassiska projektmått för att se om det var lyckat samt att vi måste börja fokusera på att förstå bakomliggande behovet snarare än vad som ska levereras.

Vad gör ett projekt lyckosamt? 
Allt fler större organisationer och koncerner strävar efter att bli mer agila. Det gamla sättet att bedriva projekt enligt linjeorganisation ska då ersättas. Agilt i sig är inte ett mirakelpiller som löser alla utmaningar. Oftast tar IT-avdelningen täten men det kommer krävas att hela företaget tar till sig av de agila principerna för att verkligen lyckas ställa om till att leverera kundvärde oftare och med större träffsäkerhet.

Det finns inget som kallas projekt inom agil organisationsteori och rollen projektledare finns inte heller, endast ett flöde av leveranser som skapar kundvärde samt produktägare som samverkar med nyckelpersoner. Men även om vi kallar det för initiativ eller möjlighet istället för projekt kvarstår frågan, kommer det vi gör att leverera värde till våra kunder?

För att förstå vad som borde levereras måste vi börja med att ställa oss frågan varför ska vi göra detta initiativ? För det mesta tror jag att vi alla kan hålla med om att startpunkten är en idé att göra något som tillgodoser ett behov. Från detta behov identifieras en möjlighet som kunden borde uppleva som värdefull.

Problemet är inte att idén behöver vara dålig eller att intressenten bakom idén uttrycker sig oklart om vad som behövs. Istället kan det handla om en bristfällig förståelse kring varför behovet finns överhuvudtaget. Väldigt ofta kan en intressent komma att uttrycka vad denne behöver snarare än vad denne vill uppnå. Svaret på frågan varför, det vill säga behovet bakom den ursprungliga idén, är således inte i fokus gentemot vad som är lösningen på problemet.

 


Vad vill ni uppnå?

Varför börjar så ofta den som vill ha någonting utfört med att beskriva vad som ska levereras? Här tror jag att det bland annat börjar med hur vi som människor är uppväxta där vi utgår från grundläggande behov när vi vill ha något. Frågeställningen genom uppväxten är ofta förknippad med uttrycket för ett behov, till exempel: ”Vad vill du ha? Vad tycker du om för något?”. Detta är helt naturligt sätt att reagera på behov och sätter våra tankebanor genom vår uppväxt, vilket vi helt naturligt också bär med oss in i affärslivet. Detta medför att när en intressent identifierat ett behov så uttrycks det som en önskas på vad som ska levereras istället för orsaken till önskemålet. Tillvägagångssättet att svara på behov är helt naturligt eftersom det vore konstigt att fråga ett barn vad den vill uppnå eller vad han eller hon har för mål (något sött, kallt och uppiggande) istället för att fråga om han eller hon vill ha en glass vilket i själva verket har samma effekt. Men i en mer komplex miljö än att tillfredsställa ett grundläggande behov så bör det uttryckas med vilken effekt man vill uppnå oavsett initiativ och komplexitet istället för vad som ska levereras.

Börja alltid med varför
Vi bör påbörja kartläggningen av ett initiativ med att först beskriva varför och vilka smarta mål som finns. Därefter kan vi identifiera vilka aktörer som kan påverka vår strävan att nå de utsatta målen. Dessa aktörer har ett beroende till målen där deras beteende ska ändras för att målen ska kunna uppnås. Aktörerna ska alltså börja eller sluta med något för att få till denna beteendeförändring. Till sist ska det kartläggas vad som ska levereras för att uppnå beteendeförändringen hos aktörerna, som leder till effektmålen. Kartläggningen ser då ut enligt följande: WHY – WHO – HOW – WHAT. Denna metod kallas Impact mapping och enligt min erfarenhet är det ett av de bästa verktygen som finns för att visuellt kartlägga att det initiativ som ska göras verkligen levererar värde till kunden i slutändan med rätt effekt.

Nyttan av att använda metoden beror på hur idén ser ut och hur väl kraven för leverans är destillerade. Jag har själv varit med om situationer där man gör en Impact map och det visar sig att initiativet inte alls ska drivas av den delen av organisationen där man befinner sig. Istället ska det drivas på ett helt annat håll av en annan avdelning. Däremot om alla som är en del av initiativ redan har en samsyn på vad som ska uppnås redan från början kanske det inte finns någon nytta med att visualisera det. För det är precis det en Impact map gör, visualiserar och visar på sambanden mellan Varför, Aktörerna, Hur och till sist Vad som ska levereras.
Vill du veta mer om Impact mapping? Vänd dig till mig eller ta kontakt med Mindbanque för att se vad vi kan hjälpa just er med.

Tobias Åkerberg
Senior Business Consultant
Mindbanque AB
2018-04-18