Arkiv

Cookie Policy

På svenska
Denna webbplats använder cookies, som är små textfiler som sparas på besökarens enhet. Dessa cookies används för att övervaka och förbättra webbplatsens prestanda och användarupplevelse. De kommer ihåg inställningar och information som du kan tillhandahålla för att spara att du måste ange dem igen.

Webbplatsen använder också Google Analytics-cookies som övervakar webbplatsens användning för att se hur många som använder webbplatsen och säkerställa att den ger bästa möjliga service och upplevelse för kunderna. Dessa kommer inte att användas av andra webbplatser, innehåller ingen personlig information.

Du kan när som helst stänga av dina lagrade cookies. Det gör du i webbläsarens säkerhetsinställningar.

In English
This website uses cookies, which are small text files that are saved on the visitor’s device. These cookies are used to monitor and improve the website’s performance and user experience. They remember settings and information that you can provide to save that you have to enter them again.

The website also uses Google Analytics cookies which monitor the use of the website to see how many people use the website and ensure that it provides the best possible service and experience for customers. These will not be used by other websites, do not contain any personal information.

You can turn off your stored cookies at any time. You do this in the browser security settings.

Är dina projekt lyckosamma?

Vi börjar med att säga att vi kanske inte ska kalla det för projekt längre. Företag och organisationer styr ibland medvetet undan från att kalla det projekt då det kan vara starkt förknippat med misslyckade projekt eller att det i en agil organisation inte kallas projekt. Poängen är dock inte vad vi väljer att kalla det utan att bedömningen av projektet kan ge en felaktig bild av hur lyckat det var om projektet från början fokuserat på fel leverans. Om vi ser till de tre klassiska måtten att mäta framgång för projekt brukar de vara: tid-kostnad-kvalitet. Men om vi endast utvärderar ett projekt baserat på de tre klassiska måtten kan ett projekt bli bedömt som misslyckat även om det i slutändan levererade värde åt kunden. Ett genomfört projekt bör med andra ord inte mätas på dessa klassiska projektmått för att se om det var lyckat samt att vi måste börja fokusera på att förstå bakomliggande behovet snarare än vad som ska levereras.

Vad gör ett projekt lyckosamt? 
Allt fler större organisationer och koncerner strävar efter att bli mer agila. Det gamla sättet att bedriva projekt enligt linjeorganisation ska då ersättas. Agilt i sig är inte ett mirakelpiller som löser alla utmaningar. Oftast tar IT-avdelningen täten men det kommer krävas att hela företaget tar till sig av de agila principerna för att verkligen lyckas ställa om till att leverera kundvärde oftare och med större träffsäkerhet.

Det finns inget som kallas projekt inom agil organisationsteori och rollen projektledare finns inte heller, endast ett flöde av leveranser som skapar kundvärde samt produktägare som samverkar med nyckelpersoner. Men även om vi kallar det för initiativ eller möjlighet istället för projekt kvarstår frågan, kommer det vi gör att leverera värde till våra kunder?

För att förstå vad som borde levereras måste vi börja med att ställa oss frågan varför ska vi göra detta initiativ? För det mesta tror jag att vi alla kan hålla med om att startpunkten är en idé att göra något som tillgodoser ett behov. Från detta behov identifieras en möjlighet som kunden borde uppleva som värdefull.

Problemet är inte att idén behöver vara dålig eller att intressenten bakom idén uttrycker sig oklart om vad som behövs. Istället kan det handla om en bristfällig förståelse kring varför behovet finns överhuvudtaget. Väldigt ofta kan en intressent komma att uttrycka vad denne behöver snarare än vad denne vill uppnå. Svaret på frågan varför, det vill säga behovet bakom den ursprungliga idén, är således inte i fokus gentemot vad som är lösningen på problemet.

 


Vad vill ni uppnå?

Varför börjar så ofta den som vill ha någonting utfört med att beskriva vad som ska levereras? Här tror jag att det bland annat börjar med hur vi som människor är uppväxta där vi utgår från grundläggande behov när vi vill ha något. Frågeställningen genom uppväxten är ofta förknippad med uttrycket för ett behov, till exempel: ”Vad vill du ha? Vad tycker du om för något?”. Detta är helt naturligt sätt att reagera på behov och sätter våra tankebanor genom vår uppväxt, vilket vi helt naturligt också bär med oss in i affärslivet. Detta medför att när en intressent identifierat ett behov så uttrycks det som en önskas på vad som ska levereras istället för orsaken till önskemålet. Tillvägagångssättet att svara på behov är helt naturligt eftersom det vore konstigt att fråga ett barn vad den vill uppnå eller vad han eller hon har för mål (något sött, kallt och uppiggande) istället för att fråga om han eller hon vill ha en glass vilket i själva verket har samma effekt. Men i en mer komplex miljö än att tillfredsställa ett grundläggande behov så bör det uttryckas med vilken effekt man vill uppnå oavsett initiativ och komplexitet istället för vad som ska levereras.

Börja alltid med varför
Vi bör påbörja kartläggningen av ett initiativ med att först beskriva varför och vilka smarta mål som finns. Därefter kan vi identifiera vilka aktörer som kan påverka vår strävan att nå de utsatta målen. Dessa aktörer har ett beroende till målen där deras beteende ska ändras för att målen ska kunna uppnås. Aktörerna ska alltså börja eller sluta med något för att få till denna beteendeförändring. Till sist ska det kartläggas vad som ska levereras för att uppnå beteendeförändringen hos aktörerna, som leder till effektmålen. Kartläggningen ser då ut enligt följande: WHY – WHO – HOW – WHAT. Denna metod kallas Impact mapping och enligt min erfarenhet är det ett av de bästa verktygen som finns för att visuellt kartlägga att det initiativ som ska göras verkligen levererar värde till kunden i slutändan med rätt effekt.

Nyttan av att använda metoden beror på hur idén ser ut och hur väl kraven för leverans är destillerade. Jag har själv varit med om situationer där man gör en Impact map och det visar sig att initiativet inte alls ska drivas av den delen av organisationen där man befinner sig. Istället ska det drivas på ett helt annat håll av en annan avdelning. Däremot om alla som är en del av initiativ redan har en samsyn på vad som ska uppnås redan från början kanske det inte finns någon nytta med att visualisera det. För det är precis det en Impact map gör, visualiserar och visar på sambanden mellan Varför, Aktörerna, Hur och till sist Vad som ska levereras.
Vill du veta mer om Impact mapping? Vänd dig till mig eller ta kontakt med Mindbanque för att se vad vi kan hjälpa just er med.

Tobias Åkerberg
Senior Business Consultant
Mindbanque AB
2018-04-18

Är dina projekt lyckosamma?

Vi börjar med att säga att vi kanske inte ska kalla det för projekt längre. Företag och organisationer styr ibland medvetet undan från att kalla det projekt då det kan vara starkt förknippat med misslyckade projekt eller att det i en agil organisation inte kallas projekt. Poängen är dock inte vad vi väljer att kalla det utan att bedömningen av projektet kan ge en felaktig bild av hur lyckat det var om projektet från början fokuserat på fel leverans. Om vi ser till de tre klassiska måtten att mäta framgång för projekt brukar de vara: tid-kostnad-kvalitet. Men om vi endast utvärderar ett projekt baserat på de tre klassiska måtten kan ett projekt bli bedömt som misslyckat även om det i slutändan levererade värde åt kunden. Ett genomfört projekt bör med andra ord inte mätas på dessa klassiska projektmått för att se om det var lyckat samt att vi måste börja fokusera på att förstå bakomliggande behovet snarare än vad som ska levereras. 

Vad gör ett projekt lyckosamt? 

Allt fler större organisationer och koncerner strävar efter att bli mer agila. Det gamla sättet att bedriva projekt enligt linjeorganisation ska då ersättas. Agilt i sig är inte ett mirakelpiller som löser alla utmaningar. Oftast tar IT-avdelningen täten men det kommer krävas att hela företaget tar till sig av de agila principerna för att verkligen lyckas ställa om till att leverera kundvärde oftare och med större träffsäkerhet. 

Det finns inget som kallas projekt inom agil organisationsteori och rollen projektledare finns inte heller, endast ett flöde av leveranser som skapar kundvärde samt produktägare som samverkar med nyckelpersoner. Men även om vi kallar det för initiativ eller möjlighet istället för projekt kvarstår frågan, kommer det vi gör att leverera värde till våra kunder?

Kommer det vi gör att leverera värde till våra kunder?

För att förstå vad som borde levereras måste vi börja med att ställa oss frågan varför ska vi göra detta initiativ? För det mesta tror jag att vi alla kan hålla med om att startpunkten är en idé att göra något som tillgodoser ett behov. Från detta behov identifieras en möjlighet som kunden borde uppleva som värdefull.

Problemet är inte att idén behöver vara dålig eller att intressenten bakom idén uttrycker sig oklart om vad som behövs. Istället kan det handla om en bristfällig förståelse kring varför behovet finns överhuvudtaget. Väldigt ofta kan en intressent komma att uttrycka vad denne behöver snarare än vad denne vill uppnå. Svaret på frågan varför, det vill säga behovet bakom den ursprungliga idén, är således inte i fokus gentemot vad som är lösningen på problemet. 

Vad vill ni uppnå?

Varför börjar så ofta den som vill ha någonting utfört med att beskriva vad som ska levereras? Här tror jag att det bland annat börjar med hur vi som människor är uppväxta där vi utgår från grundläggande behov när vi vill ha något. Frågeställningen genom uppväxten är ofta förknippad med uttrycket för ett behov, till exempel: ”Vad vill du ha? Vad tycker du om för något?”. Detta är helt naturligt sätt att reagera på behov och sätter våra tankebanor genom vår uppväxt, vilket vi helt naturligt också bär med oss in i affärslivet. Detta medför att när en intressent identifierat ett behov så uttrycks det som en önskas på vad som ska levereras istället för orsaken till önskemålet. Tillvägagångssättet att svara på behov är helt naturligt eftersom det vore konstigt att fråga ett barn vad den vill uppnå eller vad han eller hon har för mål (något sött, kallt och uppiggande) istället för att fråga om han eller hon vill ha en glass vilket i själva verket har samma effekt. Men i en mer komplex miljö än att tillfredsställa ett grundläggande behov så bör det uttryckas med vilken effekt man vill uppnå oavsett initiativ och komplexitet istället för vad som ska levereras. 

Börja alltid med varför

Vi bör påbörja kartläggningen av ett initiativ med att först beskriva varför och vilka smarta mål som finns. Därefter kan vi identifiera vilka aktörer som kan påverka vår strävan att nå de utsatta målen. Dessa aktörer har ett beroende till målen där deras beteende ska ändras för att målen ska kunna uppnås. Aktörerna ska alltså börja eller sluta med något för att få till denna beteendeförändring. Till sist ska det kartläggas vad som ska levereras för att uppnå beteendeförändringen hos aktörerna, som leder till effektmålen. Kartläggningen ser då ut enligt följande: WHY – WHO – HOW – WHAT. Denna metod kallas Impact mapping och enligt min erfarenhet är det ett av de bästa verktygen som finns för att visuellt kartlägga att det initiativ som ska göras verkligen levererar värde till kunden i slutändan med rätt effekt. 

vilken effekt man vill uppnå oavsett initiativ och komplexitet

Nyttan av att använda metoden beror på hur idén ser ut och hur väl kraven för leverans är destillerade. Jag har själv varit med om situationer där man gör en Impact map och det visar sig att initiativet inte alls ska drivas av den delen av organisationen där man befinner sig. Istället ska det drivas på ett helt annat håll av en annan avdelning. Däremot om alla som är en del av initiativ redan har en samsyn på vad som ska uppnås redan från början kanske det inte finns någon nytta med att visualisera det. För det är precis det en Impact map gör, visualiserar och visar på sambanden mellan Varför, Aktörerna, Hur och till sist Vad som ska levereras. 

Vill du veta mer om Impact mapping? Vänd dig till mig eller ta kontakt med Mindbanque för att se vad vi kan hjälpa just er med.

Tobias Åkerberg

Kontakta oss på Mindbanque för mer information:

Kontakta oss för mer information:

Låt digitalisering skapa både kund- och affärsnytta!

Digitalisering effektiviserar både affärs- och produktprocesser, förbättrar användarupplevelsen och ökar interaktionen mellan företag och kunder. Digitalisering kan också resultera i bättre produkter och ökad kostnadseffektivitet. Om det görs på rätt sätt.

Det råder inga tvivel om att samhället rör sig mot en digitaliserad framtid. För att öka produktiviteten och behålla konkurrenskraft är digitalisering idag mer eller mindre ett måste för många företag.

Låt digitalisering skapa både kund- och affärsnytta!

    Digitalisering kan skapa både kund och affärsnytta – om den görs på rätt sätt!

De potentiella fördelarna med digitalisering är uppenbara. Kunder kan både enklare och snabbare än någonsin köpa produkter efter egna preferenser gällande kanal och tid. För företaget kan digitalisering innebära förbättrade arbetsprocesser och ökad effektivitet. Därtill kan det också medföra en konkurrensfördel i slaget om att attrahera nya kunder.

Många företag är rädda att inte hinna med i den digitaliserade världen. Det går snabbare än någonsin att hamna på efterkälken, vilken riskerar leda till förlorade kunder och minskad relevans på marknad.

Också i fråga om personal kan digitalisering vara en konkurrensfördel. Ett företag med effekiva digitala processer har enklare att locka till sig och behålla kompetent personal inom både IT och verksamhet.

Effektiva processer
Tanken är att digitaliseringen ska leda till förenklade kundprocesser och interaktioner.

Digitaliseringen i sig är är dock ingen garanti för effektiva processer. Processer som ska digitaliseras behöver kartläggas och kravställas. Det systemstöd man väljer att att använda sig av behöver också passa företagets befintliga systemplattformar. Med digitaliseringen vill man uppnå både effektivare processer och kundvänligare upplevelse.

Kundresan
Idag är det inte ovanligt att en kund får gå igenom flera olika digitala köpprocesser för att köpa olika produkter från samma företag. Det kan medföra att en och samma kund måste fylla i sina uppgifter upprepade gånger och identifiera sig med exempelvis BankID flera gånger. Det är vanligt speciellt då det finns flera olika system i bakgrunden med kundinformation. I dessa fall leder inte själva digitaliseringen till förbättrad effektivitet eller kundvänlig upplevelse.

Det är därför viktigt att se till hela kundprocessen, oavsett vilka produkter kunden vill ha. Det finns annars finns risk att kunderna vänder de nyutvecklade digitala processerna ryggen. Då tvingas företaget hantera både gamla och nya rutiner vilket leder till minskad effektivitet och högre istället för lägre kostnader.

Många företag hamnar i den ”fällan” om man inte gjort ett grundligt arbete med att kartlägga kundresan inom hela företaget. Kunden upplever bara att han eller hon till företaget, oavsett om det gäller exempelvis lån, sparande, försäkring eller kapitalrådgiving.  Företagen måste sätta sig in i kundens situation och definiera kundresan från kundens perspektiv  istället för vilken avdelning eller verksamhetsgren produkten tillhör.

Utmaning
Mindbanque har stor erfarenhet av digitaliseringsprocesser och känner till flera av fallgroparna som man ska undvika. Vi skapar kostnadseffektiva och kundvänliga processer hos våra kunder utifrån både företagets och kundens behov.

Anna-Carin Torsell
Senior Business Consultant
Mindbanque AB
2021-01-22

Kontakta mig för mer information!

Vykort

Vi önskar dig en riktigt avkopplande och glassig sommar!

Det finns väl knappast något som hör sommaren till som sol, ledighet och glass. Alla har vi säkert vår egen favoritglass, vissa som finns kvar i sortimentet och vissa som hör gångna somrar till.

I år gör en väldigt populär glass som varit borta ur GB:s sortiment i några år come-back. Om du lyckas lista ut vilken så bjuder vi dig på en glass – vilken du vill i GB:s sortiment!

Fyll i dina uppgifter och rätt svar så kommer en
glasscheck till din mobil inom kort!

Lycka till och ha en riktigt avkopplande och glassig
sommar önskar vännerna på Mindbanque!

* Tävlingen pågår som längst fram till den 31 juli 2020. Du kan endast svara en gång.

TÄVLA HÄR:


Mikael Sandvall börjar på Mindbanque

Mikael är en analytisk, driven och nyfiken konsult med mer än 20-års erfarenhet från bank- och finansområdet, främst som system/produktägare. Mikael besitter en unik kompetens i gränsskiktet mellan verksamhet och IT och är en person som både förstår affären och kan gräva sig ned i databaser. Med sin nyfikenhet kan han tidigt identifiera och konkretisera verksamhetskrav och överföra dessa till lösningsförslag hos såväl verksamheten som IT/utvecklingsavdelningen.

Mikael är utbildad civilingenjör från Luleå Tekniska Högskola men har större delen av sin karriär varit verksam inom fond och finansbranschen. Han har varit ansvarig för utveckling och implementering av systemlösningar och har vana att driva utvecklingsprojekt. Mikael arbetar agilt och är certifierad SAFe Product Owner/Product Manager.

Roger Broman börjar på Mindbanque

Roger Broman har arbetat inom den finansiella sektorn hos centrala aktörer med värdepapper och betallösningar i mer än 20 år. Under de senaste åtta åren har Roger arbetat på Sveriges riksbank med betalningar och colleteral management och dessförinnan under 11-års tid med clearing och settlement av värdepapper på Euroclear Sweden.

Roger kan erbjuda en mycket djup kärnkompetens inom verksamhetsanalys och kravställningar på både betalnings- och värdepappersområdet och han har vana av både kravställning, test och projektledning. Därtill har han stor erfarenhet av operativ krisplanering och kontinuitetsplanering.

Roger Broman börjar som Senior Financial Consultant hos Mindbanque den 16 mars 2020.

Henrik Jönsson börjar på Mindbanque

Henrik Jönsson börjar 1 november 2019 som Senior Business Consultant på Mindbanque. Henrik har nära 20 års erfarenhet från olika roller i den finansiella sektorn med inriktning mot produkt, regelverk och projektledning. Han är en analytisk och nyfiken projektledare med vana att hantera frågor inom både verksamhet och IT. Henrik är engagerad i ny teknik, exempelvis blockchain, och har både varit anställd på Marginalen Bank som produktutvecklare liksom arbetat i konsultuppdrag på Skandia. Henrik är, som sina kollegor, certifierad SAFe Agilist (SA).

Mats Eriksson börjar på Mindbanque

Mats Eriksson börjar den 2 september 2019 som Senior Business Consultant på Mindbanque. Mats är SAFe-certifierad och har mer än 20 års erfarenhet från den finansiella sektorn med inriktning Bank och försäkring, ofta i initiativ kopplade till finansiell infrastruktur och STP-flöden. Han har flerårig vana av agil förändring i gränslandet mellan affär och IT där han haft roller som Business Analyst, Projektledare/Scrum Master och Testledare. Mats kommer närmast från B3 Financial Consulting och har även bakgrund från bl.a. Swedbank och Skandia.