Harmonisering och gemensamma standarder är en viktig förutsättning för att åstadkomma gemensamma processer och uppnå stordriftsfördelar för deltagare i finansiella infrastrukturer. Framförallt underlättar det gränsöverskridande aktivitet för de som deltar i finansiella infrastrukturer i olika länder men även inom länder där det finns flera infrastruktursystem inom samma område. I slutändan bör harmonisering och gemensamma standarder även leda till ökad konkurrens och gynna konsumenten genom lägre priser.
I Europa har harmoniseringsarbetet varit högt på agendan för de länder som varit anslutna till euron under mer än ett decennium. I Sverige har det inte hänt så mycket under samma period, men under de senaste åren har det börjat hända intressanta saker både på betalningsområdet och på värdepappersområdet vad gäller post-trade processer.
Efter att den svenska värdepappersmarknaden tackade nej till att gå med i T2S från start har i princip ingenting hänt, utifrån marknadens eget initiativ, de senaste tio åren. I Europa har det funnits en tydlig harmoniserings- och standardiseringsagenda som drivits av ECB för att skapa en enhetlig hantering på den tidigare fragmenterade europeiska värdepappersmarknaden för post-trade. Arbetet har primärt drivits kring T2S som har varit navet för deras harmoniserings- och standardiseringsagenda. Nu kan man konstatera att alla mål kring T2S ännu inte är uppnådda. Främst gäller det inom gränsöverskridande affärer, som var ett av de största argumenten vid införsäljnigen av T2S, där mycket ännu återstår att göra. Men arbetet med att öka harmoniseringen och därmed ta bort de hinder som återstår fortsätter. Riksbankens tidigare ställningstagande att låta marknaden leda utvecklingen på den svenska värdepappersmarknaden har inte varit framgångsrikt, då marknadsaktörerna inte lyckats hitta en gemensam väg framåt. Nu ligger den svenska marknaden generellt sett långt efter den harmonisering och standardisering som skett i övriga länder i Europa och det behövs krafttag för att inte hamna ännu mer på efterkälken. Riksbanken har nu tagit initiativ till att leda harmoniseringsagendan för att komma ikapp övriga Europa och det ska bli mycket intressant att följa den utvecklingen de kommande åren.
P27 ska säkerställa en harmoniserad och standardiserad infrastruktur för betalningar i Norden
På betalmarknaden ser det delvis lite annorlunda ut. Där har bankerna tagit initiativet till att åstadkomma harmonisering inom Norden men också med Europa. Efter att betalmarknaden i Sverige i princip sett oförändrad ut i årtionden (med det lysande undantaget Swish) insåg de stora bankerna i Norden att någonting måste göras. Det resulterade i det spännande initiativet P27, som är tänkt att bli den nya betalinfrastrukturen i Norden. P27 ska säkerställa en harmoniserad och standardiserad infrastruktur för betalningar i Norden och är därmed tänkt att ersätta de olika nationella betallösningarna, vilka det idag finns ett flertal av i varje land. Ett annat resultat av bankernas initiativ är de nordiska bankföreningarnas sammanslutning Nordic Payment Council (NPC), där man nu har fastställt nya regelböcker för hur betalningar ska se ut framöver inom Norden. I dagsläget gäller det åtminstone för den danska och svenska marknaden. Den finska marknaden följer regelböckerna för euro och vad den norska marknaden avser att göra återstår att se. För att åstadkomma så stor harmonisering som möjligt med Europa ser de Nordiska regelböckerna till största delen ut som de europeiska regelböckerna, både för vanliga betalningar och för ”instant” betalningar, med endast mindre undantag. En viktig förutsättning i harmoniseringen av betalningar är standarden ISO20022 där det finns en tydlig uttalad internationell målsättning att det är den meddelandestandard som ska användas för betalningar över hela världen framöver och där övriga format, både äldre internationella och inhemska proprietära, är på väg att fasas ut. Inom några år kommer den nya standarden att användas både mellan banker och mellan banker och företag. Återigen, i övriga Europa är mycket drivit av ECB för att åstadkomma harmonisering medan i Norden är det bankerna som nu tagit initiativet, vilket visar på en vilja och förändringskraft som i förlängningen kommer att gynna alla företag och konsumenter i de Nordiska länderna. Även Riksbanken är med och direkt påverkar den finansiella betalinfrastrukturen i och med sitt initiativ att använda Eurosystemets system TIPS för avveckling av ”instant” betalningar i svenska kronor, även om det ur harmoniseringssynpunkt kanske inte har så stor betydelse. Den kommande harmoniseringen på betalmarknaden inklusive utvecklingen av nya innovativa tjänster baserat på den nya regelboken för ”instant” betalningar är det mest intressanta som kommer att hända på den svenska finansiella marknaden under de närmsta åren och det ska bli otroligt spännande att fortsätta följa den utvecklingen.
Sammanfattningsvis känns det som att det finns goda förutsättningar för att både den svenska betal- och värdepappersmarknaden kommer att harmoniseras med övriga Europa. Men mycket arbete återstår fortfarande.
Roger Broman
Senior Business Consultant
Mindbanque AB
2021-03-24