Från interbankräntor till nya referensräntor för finansiella instrument
Internbankräntor, IBOR står för Interbank Offered Rate och är en referensränta som baseras på de räntor som banker har när de lånar ut till varandra. Referensräntor fungerar som riktmärken i prissättningen av finansiella kontrakt och produkter och är viktiga för en fungerande finansmarknad. Referensräntor används bl.a. vid prissättning av räntederivat, valutaderivat och obligationer. De används dessutom vid prissättning av rörliga lån, såsom privat och företagslån samt bostadslån.
Efter den globala finanskrisen som bröt ut 2008 och efter bl.a. otillåtna prismanipulationer av referensräntan LIBOR (London Interbank Offer Rate) som utfördes av vissa storbanker under 2012, skadades förtroendet för denna traditionella referensränta. Detta blev startpunkten för ett omfattande globalt reformarbete – IBOR Transition Program, som innebar att man efter påverkan av myndigheter runt om i världen krävde förbättringar genom att stärka metodiken bakom befintliga IBOR eller genom att skapa nya alternativa transaktionsbaserade referensräntor (ARR) för att ersätta de befintliga.
Referensräntor fungerar som riktmärken i prissättningen av finansiella kontrakt och produkter och är viktiga för en fungerande finansmarknad.
IBOR Transition reformen, har över tiden inneburit stora tidskrävande och kostsamma konsekvenser för finansiella institut som har tvingats att djupdyka i och försöka överblicka alla aspekter av deras finansiella system som hanterar utlåning, treasury, accounting, risk och värdering av framförallt räntebärande finansiella instrument. Dessutom andra aspekter inom organisationen såsom juridik, finans och IT infrastrukturella delar har påverkats betydligt och varit tidskrävande över en lång period. Nedan en översikt över delar inom dessa organisationer som påverkades av dessa förändringar.
I och med årsskiftet till 2022, så är nu en del av reformen redan genomförd i samband med att LIBOR räntor såsom GBP LIBOR, JPY LIBOR, EUR EONIA och CHF LIBOR har upphört att existera och istället blivit ersatta av de nya referensräntorna såsom GBP SONIA, JPY TONAR, EUR ESTR och CHF SARON. Exponeringen som många finansiella institut fortfarande har i USD LIBOR kommer dock att finnas kvar i marknaden tom juni 2023. Nya transaktioner ska från 2022 dock vara baserade på nya referensräntan USD SOFR istället för på USD 3-M LIBOR, som tidigare var fallet. Den svenska referensräntan Stibor har reviderats och nu helt övergått till en transaktionsbaserad beräkningsmetod, med bankernas faktiska transaktioner som utgångspunkt för beräkning av Stibor. Så finns också den nya Swestr som är en referensränta med mycket kort bindningstid. Den utgör en av de beståndsdelar som ingår i Svenska Bankföreningens rekommendation för att beräkna en så kallad ersättningsränta som kan användas för Stibor i finansiella avtal.
Återblick
IBOR Transition projekten globalt påbörjades för flera år sedan med en kartläggning av hur de stora förändringarna skulle påverka finansmarknadens aktörer. En stor påverkan, om inte den största har varit teknologi aspekter, som att analysera och implementera / anpassa nya räntekurvramverk, riskramverk, värderingsmodeller etc. i de många system som hanterar framförallt prissättning av derivat, swappar och obligationer. Gamla uråldriga system som tekniskt inte kunnat hantera de nya referensräntorna har ersatts av nya. Nya riskmodeller har byggts ut, 3.e partssystem och in-house system har haft stora utmaningar att anpassas till de nya referensräntorna för att möjliggöra risk management och värdering av dessa instrument och dess hybrider. Allt detta till en väldigt hög kostnad, både för systemkostnader och konsultdrivna implementationer.
Mycket är gjort, men den stora migreringen från USD LIBOR positioner till SOFR blir en stor utmaning de närmaste 16 månaderna framöver.
Christer Sandberg
Senior Business Consultant
Strömledare – Värdering & Risk – IBOR Transition Project
2022-02-08