Förslaget Grönt Sparande (SOU 2020:17) innebär att ett nytt erbjudande ska vara på plats 1 januari 2022. Ett Miljösparkonto det vill säga ett sparande med skattereduktion för privatpersoner som går att matcha mot Miljömålskrediter till företag där Naturvårdsverket godkänt investeringen.
Med lagförslaget skulle vanligt sparande på kontot få en renässans och kanske till och med ligga rätt i tiden med tanke på rådande börsoro. Ett buffertsparande som hamnar rätt in på ”må bra kontot”. Förslaget innebär att inlåningsmedlen till 70% ska användas för att finansiera Miljömålskrediter vars ändamål godkänts av Naturvårdsverket. Därefter beviljar kreditinstitutet lånet i vanlig ordning och investeringen leder till den samhällsomställningen som behöver göras för att Sverige ska uppnå de 16 miljökvalitetsmålen.
Gröna företag skulle därmed få tillgång till privat kapital att investera i gröna åtgärder. Det skulle också innebära att privatpersoner får möjlighet till ett sparande med skattereduktion. Saldot på kontot skapar kapitalunderlaget och det ger en skattereduktionen på 1%, max 9 500 kr per år. Dessutom skapas intresse och kunskap om vad som är grön investering och till och med hur in- och utlåning fungerar på en traditionell bank. Så här långt låter allt lovande.
Det som får mig att fundera:
Finns det brist av kapital till goda investeringar? Det vill säga lönsamma för miljön, kund och bank? Nej, det finns inget i det här förslaget som gör att fler investeringar skulle få tillgång till mer kapital. Normal kreditprövning kommer fortfarande göras.
Konkurrerar denna sparform med andra sparformer? Nej, lågrisksparande på inlåningskonto skulle flytta in i nytt inlåningskonto.
Kostar en ny sparform mer än den ger? Kostar den administrativa processen för godkännande och uppföljning för mycket för myndigheter och företagen? Om den önskade effekten med flera investeringar i grönt uppnås så nej, men vi fastnar vid första frågan, det är tveksamt om det här förslaget gör att flera miljöåtgärder sker.
Skulle sparformen ge uppmärksamhet till miljön och kunna användas som marknadsföring för det goda? Ja, uppmärksamhet, men kommer det att bidra till att Sverige faktiskt når miljömålen?
De här erfarenheterna har man konstaterat i Nederländerna som haft sparformen sedan 1995:
- Det finns statistik som visar att investeringarna leder till miljöeffekter.
- Lönsamheten för bankerna med det gröna erbjudandet är låg men ändå värt det med tanke på marknadsföring som grön.
- Skattesubvention behövs för att privatpersoner ska attraheras av att sätta in pengar eftersom bara hälften av kunderna väljer sparandet för att det leder till miljöinvesteringar.
- Ett pressat ränteläge ökar inte förutsättningarna för erbjudandet, det vill säga det finns inte mycket rabatt att erbjuda låntagare och inte någon extraränta till privatpersonerna.
Min slutsats är att timingen är fel i rådande ränteläge även om det kanske hinner förändras till 2022. Men det krävs också någon form av subvention till de företag som bidrar till vår samhällsomställning för att grönt sparande ska bli en ”kioskvältare”. Självklart vill jag spara grönt, men det blir nog inte med det nya Miljösparkontot, i varje fall inte nu.
Kristina Finnberg
Senior Business Consultant
Mindbanque AB
2020-04-07